Stiftelsen för Åbo Akademi har understött spetsforskning vid Åbo Akademi sedan år 2006. Stiftelsens forskningsinstitut utsåg i januari 2019 CellMech, FutuDem, BACE och DemSwed till spetsenheter under perioden 1.3.2019–28.2.2023. Stiftelsen tilldelar enheterna årliga anslag på 250 000 euro, totalt 1 miljon euro.
Vad innebär spetsforskning?
Åbo Akademis spetsenheter bedriver vetenskaplig forskning på internationell toppnivå. Spetsenheternas strävan är att framställa så globalt betydelsefulla resultat att de kan konkurrera om internationell forskningsfinansiering. Spetsenheterna förstärker även bilden av Finland som framstående forskningsnation, Åbo som betydelsefull universitetsstad och Åbo Akademi som eftertraktat studie- och karriärsval.
Vilken nytta gör forskningsresultaten?
Åbo Akademis aktuella spetsenheter CellMech, FutuDem, BACE och DemSwed bidrar till upptäckter inom områdena bio-, samhälls-, natur- och socialvetenskap.
CellMech undersöker med hjälp av ny bioteknologi hur mekanisk påfrestning påverkar cellers och vävnaders funktioner. Tack vare forskningen kan vi i framtiden stimulera vävnadsbildning som i sin tur läker sjukdomar såsom kroniska sår, cancerinflammation och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskningsresultaten kan komma att tillämpas kliniskt inom vården. Spetsenheten leds av professor i cellbiologi Cecilia Sahlgren.
FutuDem kartlägger demokratins tillstånd i världen och experimenterar med samtalsdemokratiska modeller. Under ledning av professor i statsvetenskap Kimmo Grönlund önskar spetsenheten bredda demokratin. FutuDem använder s.k. medborgarpaneler, bestående av slumpmässigt men representativt utvalda personer. Paneldeltagarna förses med information, får samtala och reflektera i grupp och kan därmed bilda välgrundade åsikter och en genomtänkt folkopinion, som kan beaktas i demokratiskt beslutsfattande.
BACE utvecklar en bioelektronisk aktiveringsplattform som styr cellsignalering och därigenom påverkar cellens funktion. Enheten leds av professor i fysik Ronald Österbacka, och upptäckterna bidrar till ny kunskap om vävnadsregenerering och självläkning. I likhet med CellMechs forskningsresultat kan BACE-teamets upptäckter utnyttjas inom vården.
DemSwed undersöker konsekvenserna av att mer än hälften av de finlandssvenska barnen föds i tvåspråkiga familjer. Projektledare, professor i demografi med statistik Jan Saarela och övriga forskare granskar vilka följder de demografiska förändringarna får för det svenska språket och den svenska kulturen i Finland. Kunskapen hjälper bl.a. beslutsfattare, utbildningsväsendet, småbarnspedagogiken, socialservice och aktörer som arbetar med och för svenskan i Finland att reagera på de demografiska trenderna.
Hur använder spetsenheterna stiftelsens stöd?
Stiftelsens för Åbo Akademi årliga anslag på sammanlagt 1 miljon euro stödjer spetsenheterna i deras strävan mot internationellt erkännande. Så här använde spetsenheterna stiftelsens forskningsbidrag år 2020:
CellMech
- Rekrytering av seniorforskare och expert på cancer och mekanobiologi
- Stöd för vetenskapskommunikation i form av konferenser, press och popularisering av vetenskap
- Nya modellsystem inom mekanobiologi. Zebrafisklinjer som möjliggör studier av molekylära och cellulära effekter av förändringar i blodflödet och utvecklingen av hjärtat och vaskulaturen
- Apparatur och laboratorieutrustning
- Studentstipendier och löner
- Laboratoriematerial och kemikalier
- Licenser och patentering
FutuDem
- Avgifter till Taloustutkimus för att genomföra en intervjuundersökning som mäter finländares politiska kunskaper
- Lön till en forskardoktor och en koordinator. Till koordinatorns arbetsuppgifter hörde att arrangera medborgarpanelen ’Åbo samtalar’, som i övrigt finansierades av Åbo stads stadforskningsprogram
BACE
- Löner till doktorander och postdoktorala forskare
- Kommunikationsworkshops
- Förnödenheter
- Avskrivning för en state-of-art mätstation för singelmolekylsensorer
DemSwed
- Löner för postdoktorala forskare och en doktorand
- Resekostnader för konferenser, seminarier och möten
- Utgifter för dataanvändning
- Utgifter för publicering Open Access
- Konferensavgifter och medlemsavgifter till vetenskapliga samfund
Vilka framsteg gjorde spetsenheterna år 2020?
CellMech utvecklade flera nya modellsystem för molekylärbiologisk forskning under år 2020. Centrets aktiviteter inom biomimetiska vävnader på chip ingår i forskningsprojektet Tumor Lymph Node-on-Chip, som beviljades Åbo Akademi under året och påbörjas i maj 2021. Projektet finansieras av Horisont 2020, EU:s ramverk för forskning och innovation. CellMech utvecklade även en allmänt tillgänglig mjukvara, ZeroCostDL4Mic, för analys av mikroskopiska bilder som baserar sig på artificiell intelligens. Spetsenheten påbörjade ett flertal studier i hur mekanisk påfrestning på vävnader leder till hjärt- och kärlsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och cancer.
FutuDem ordnade en virtuell medborgarpanel i maj 2020. Medborgarpanelen ’Åbo samtalar’ sammanförde 171 Åbobor och 21 stadsfullmäktigeledamöter till diskussion över videoprogrammet Zoom, med temat trafikplanering i Åbo centrum. Panelen ordnades i samarbete med Åbo stad och deltagarna träffades över video i modererade smågrupper. Åbo stad utnyttjar panelens åsikter i samband med behandlingen av en ny generalplan.
BACE upptäckte under år 2020 att Notch-receptorn kan aktiveras med hjälp av magnetiska nanopartiklar. Spetsenheten utförde ultrakänsliga elektriska mätningar på peptider, där de noterade att det är möjligt att selektivt detektera endast en peptid i 100 mikroliter, och samtidigt särskilja ifall peptiden har en modifikation längs med kedjan. BACE arrangerade också kommunikationsworkshops tillsammans med flera av Åbo Akademis spetsenheter och profilområden. Workshoparna arrangerades för att utveckla vetenskapskommunikation och utgjorde en förberedelse för projektet ’Avtryck i det okända’, som främjar möten mellan forskning och konst.
DemSwed kartlade under år 2020 hur utbildningsbenägenhet överförs mellan generationer hos Finlands svensk- och finskregistrerade befolkning, samt sambanden mellan språkregistrering och utbildningsbenägenhet. Spetsenheten undersökte därtill dödlighet bland personer med tvåspråkig bakgrund och påbörjade studier som analyserar partnersval och Sverige-emigration hos målgruppen.
Bekanta dig närmare med DemSweds forskning »
Bekanta dig närmare med FutuDems forskning »