Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning (DI) prioriterade tillgänglighet, internationellt samarbete och modigt nytänkande år 2020. Tursam timing och anpassad verksamhet möjliggjorde både fysiska evenemang och digitalt deltagande. Under året togs ett rejält kliv framåt i strävan mot öppen vetenskap.
Donnerska institutets föreståndare Ruth Illman sammanfattar verksamhetsåret 2020 som stundvis tufft och otillfredsställande, men också utvecklande, givande och stärkande. Modiga satsningar på digitalisering lönade sig och samarbetsviljan var hög.
“Hur kan vi fortsätta erbjuda tillgång till information också när allt fysiskt stängs ner?”
– Vi tvingades till att på ett utmanande men hälsosamt sätt begrunda kärnan i vår verksamhet. Hur kan vi fortsätta erbjuda tillgång till information också när allt fysiskt stängs ner? Öppna, tillgängliga forskningsresurser fick en helt ny innebörd år 2020 och vi ökade tempot för att hänga med i utvecklingen, säger Illman.
Tursam timing
Trots coronaårets begränsningar lyckades DI ordna tre större fysiska sammankomster med internationell prägel. De två första ägde rum strax innan coronautbrottet i Europa medan det tredje, Aboagora, inföll i augusti då epidemiläget tillfälligt hade stabiliserats i Finland.
Under två veckor i februari 2020 besöktes DI i samarbete med Åbo Akademi, Åbo universitet och Migrationsinstitutet av den amerikanska professorn i statsvetenskap Laura R. Olson. Under sin vistelse redogjorde Olson för sin forskning i samtida religion, samhällsengagemang och amerikansk politik genom föreläsningar och workshops. Illman lyfter bland annat fram Olsons nyanserande förklaringar kring president Donald Trumps stöd bland de konservativa kristna.
– Det här besöket möjliggjordes delvis tack vare mobilitetsprogrammet Fulbright, som främjar akademiskt samarbete mellan Europa och USA. I och med att professor Olson befann sig i Italien på utbyte via programmet i början av år 2020 kunde hon besöka Åbo som en del av sin Fulbright-vistelse i Europa. Det här besöket stärkte inte enbart våra band med den amerikanska professorn utan också med våra medarrangörer i form av de lokala universiteten och Migrationsinstitutet, konstaterar Illman.
E-publikationernas tid
Coronapandemin lyckades aldrig göra intrång i det digitala rummet, vilket på DI resulterade i en blomstrande e-publikationsverksamhet år 2020. Det hittills mest omfattande numret av DI:s e-tidsskift Approaching Religion blev till genom konferensen Feminism and Hospitality: Religious and Critical Perspectives in a Secular Age.
– Initiativet till konferensen, som hölls i Åbo den 5–8 mars, kom från Laura Hellsten, projektforskare i teologi vid Åbo Akademi. Laura är engagerad inom det nordiska tvärvetenskapliga forskarnätverket Nordiskt sommaruniversitet (NSU), och detta var ett av NSU:s vintersymposium, berättar Illman.
Konferensen lockade omkring fyrtio religionsvetare, filosofer, samhällsvetare och aktivister från de nordiska länderna men också bl.a. Ryssland, USA, Israel och Italien. Tillsammans utarbetade deltagarna texter om gästfrihet och etik ur ett feministiskt perspektiv, som efter konferensen sammanställdes i ett 202 sidor tjockt nummer av Approaching Religion. Det redaktionella arbetet sköttes av Laura Hellsten i samarbete med den nederländska filosofen Nicole des Bouvrie.
Ett modernt forskarbibliotek
Årets kanske största satsning gjordes på DI:s digra religionsvetenskapliga specialbibliotek. Det nya bibliotekssystemet Alma ExLibris, som är gemensamt för de vetenskapliga biblioteken i Åbo, togs i bruk, institutet ordnade skolningar om öppna forskningsresurser och tillgång till digital information, och en handlingsplan för öppen vetenskap implementerades. Åtgärderna var inga direkta resultat av coronapandemin men de nya omständigheterna gjorde dem desto mera aktuella.
– Malin Fredriksson, projektanställd som informationsspecialist på DI åren 2019–2020, lärde forskare, studerande, undervisningspersonal och andra om alternativa sätt att hitta information på nätet. Malins kunskap kom extra väl till pass under coronaåret, även om hennes arbete för öppen vetenskap sträcker sig långt utanför pandemin. DI arbetar för att alla forskare ska få jämlik tillgång till de senaste vetenskapliga publikationerna, oberoende av finansiell status, var i världen de befinner sig eller av pandemistatus, säger Illman.
“När jag blickar tillbaka på år 2020 är det med stolthet och glädje över de framsteg DI gjorde.”
Den fysiska vardagen i DI:s specialbibliotek påverkades också av coronans framfart. Under största delen av året beställde bibliotekskunderna fram de verk de ville låna, medan spontant botaniserande bland hyllorna förbjöds. Annan vistelse i biblioteket minimerades också och under våren höll DI till och med stängt under en period, i likhet med stadens övriga bibliotek.
– När jag blickar tillbaka på år 2020 är det med stolthet och glädje över de framsteg DI gjorde. Samtidigt saknade jag och många andra de fysiska mötena mellan människor. Det är där, i mänsklig närvaro, de riktigt stora upptäckterna och idéerna föds, avslutar Illman.