I december 2020 tilldelade Stiftelsen för Åbo Akademi filosofie doktor, forskardoktor Kasper Braskén Per Brahe-priset. Braskén har sedan han disputerade år 2014 etablerat sig som framstående forskare inom antifascismens globalhistoria.
Under sin uppväxt ville filosofie doktor, historieforskare Kasper Braskén (f. 1983) bli arkitekt. I gymnasiet läste han målmedvetet kurser i lång matematik, samtidigt som historieundervisningen blev allt intressantare. Inför studenten hade han fattat sitt beslut: arkitektdrömmen fick ge vika för historieforskningen.
– Jag sökte in till allmän historia vid Åbo Akademi och antogs till programmet. Åbo är min födelseort och studiestad, medan jag växte upp i Ekenäs och bor där idag tillsammans med min familj, berättar Braskén.
En stor del av Braskéns forskning kretsar kring Tysklands historia – ett intresse som väcktes redan under gymnasieåren. I samband med att Braskén utförde sin värnplikt året efter att ha inlett sina universitetsstudier, fördjupade han sig i de revolutionära händelser som utspelade sig i Tyskland åren 1918–1923.
– Jag tog som beväring kontakt med Åbo Akademi-professorn Holger Weiss för vidare diskussion kring ämnet. Han uppmuntrade mig till fortsatt fördjupning på området, vilket blev startskottet för den akademiska bana jag befinner mig på än idag. Holger har varit en viktig förebild för mig och fungerade som min handledare då jag skrev min doktorsavhandling om Internationella arbetarhjälpen i Weimartyskland 1921–1933, berättar Braskén.
Global arena
Braskéns globalhistoriska inriktning har förutsatt både goda tyskakunskaper och långa utlandsvistelser. Sedan han disputerade år 2014 har Braskén varit bosatt i Berlin i tre omgångar, senast åren 2017–2019 under ett omfattande forskningsprojekt finansierat av Finlands Akademi. Under utlandsperioderna har Braskén gästforskat vid universitet i Berlin, London och Potsdam.
– Jag är väldigt tacksam över de här möjligheterna och att min fru Emma och våra barn har följt med mig på uppdragen. Under åren har jag byggt upp ett internationellt forskarnätverk och fått bidra till att kartlägga antifascismens globalhistoria. Samtidigt har banden till mitt hemuniversitet Åbo Akademi ständigt bestått, säger Braskén.
Braskéns ledande position inom fältet transnationell antifascism var också en av anledningarna till Per Brahe-priset tillföll just honom. Nomineringen gjordes av dekan Peter Nynäs vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. De senaste åren har Braskén bidragit till de banbrytande antologierna International Communism and Transnational Solidarity (2016), Fascism without Borders (2017), Anti-Fascism in the Nordic Countries (2019) och Anti-Fascism in a Global Perspective (2020).
– Arbetet med den sistnämnda antologin utgör en av höjdpunkterna i min karriär. Antologin är den första att jämföra antifascismen ur ett världsomspännande perspektiv och forskningen har fått stor internationell genomslagskraft, berättar Braskén.
Einstein var antifascist
Det bästa med historieforskaryrket är enligt Braskén det givande detektivarbete som utförs i arkiven. Under åren som forskare har Braskén huvudsakligen vistats i arkiv belägna i Berlin, Moskva och London.
– Jag pusslar ihop fragment från historiens gång och försöker återge en så nyanserad helhetsbild som möjligt. Mycket av källmaterialet i den forskning jag bedriver har länge dolts från allmänheten, och endast utnyttjats av samtida, partiska aktörer, berättar Braskén.
“Dokumentation skvallrar om regeringar som har tystat ner dem som riktade kritik mot fascismen och nazismen.”
Vissa fynd är mera häpnadsväckande än andra. Under de otaliga arbetstimmarna i arkiven har Braskén bland annat kommit över brev skrivna av fysikern och nobelpristagaren Albert Einstein, i vilka han under 1920-talet uttrycker sitt starka stöd för antifascismen. Också andra, världskända intellektuella engagerade sig under mellankrigstiden för antifascismens sak.
– Annat källmaterial bär på mindre smickrande berättelser. Dokumentation skvallrar om regeringar som har tystat ner dem som riktade kritik mot fascismen och nazismen. Personer som under 1930-talet varnade för Hitler stämplades som ’hysteriska’, säger Braskén.
Perspektiv
Braskén ger systematiskt plats för vardagliga händelser, lokala fenomen och den vanliga människan i historieskrivningen. Berättelserna ställs i relation till större globala fenomen och bidrar till att förklara dem.
– Under ett arkivbesök stötte jag på en häpnadsväckande historia från Boston, USA. Dokumentet, daterat 1933, utgjorde en rapport om några judiska pojkar som i protest hade hängt upp en Hitler-docka i en lyktstolpe. De poserade för en fotograf framför den hängda figuren och bilderna publicerades i lokaltidningen. Tyska ambassaden i USA fick nys om händelsen och rapporterade om saken till Berlin. Den här sortens handlingar, utförda av några helt vanliga unga pojkar, kunde också få global uppmärksamhet, berättar Braskén.
Förutom att kombinera mikro- och makroperspektiv drar Braskén flitigt paralleller mellan historiska händelser och nutid i sin forskning. Bara genom att blicka bakåt kan vi förstå de fenomen vi genomlever just nu, och historiker har en viktig roll i den aktuella samhällsdebatten.
– Jag är också glad över att syssla med ett forskningsområde som intresserar många och väcker starka känslor, tillägger Braskén.
Passionsyrke
Braskén skattar sig lycklig som får ägna sig åt sitt stora intresse på heltid. Tack vare långsiktig finansiering från Konestiftelsen, Finlands Akademi och för närvarande Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), har han kunnat fokusera på forskning framom ständig stipendieansökning. Per Brahe-prisets prissumma på 12 000 euro var också ett uppskattat tillskott i kassan.
– Tack vare regelbunden extern finansiering har jag kunnat ägna mig åt forskning ungefär 90 procent av min arbetstid vid Åbo Akademi. Resterande tio går åt till doktorandhandledning och undervisning, berättar Braskén.
“Jag drömmer om att få fortsätta jobba internationellt, gärna som en del av ett större internationellt forskarteam.”
Förutom de många arkivbesöken, textproduktion och forskningsanalys, inkluderar arbetsbilden resor, konferenser, nätverkande och samarbetsprojekt – då omständigheterna tillåter.
– Jag drömmer om att få fortsätta jobba internationellt, gärna som en del av ett större internationellt forskarteam, som tillsammans kartlägger antifascismens historia, säger Braskén.
Antifascism också i Svenskfinland
För närvarande jobbar Braskén på hemmaplan med ett inhemskt forskningsprojekt finansierat av SLS. Han och det övriga forskarteamet undersöker den finlandssvenska antifascismens historia. Våren 2022 ska forskningsresultaten publiceras i en internationell antologi med jämförelser från hela Europa, samt i en svenskspråkig fackbok utgiven av SLS.
– Forskningen tar fasta på hur finlandssvenskarna förhöll sig till framförallt den italienska fascismen under 1920- och 1940-talet. Vi undersöker huruvida landets svenskspråkiga befolkning var mera eller mindre benägen att ty sig till fascistiska eller antifascistiska rörelser på grund av sin minoritetsstatus. I den internationella antologin har vi möjlighet att dra paralleller mellan finlandssvenskarnas och andra minoritetsgruppers förhållande till den mellankrigstida antifascismen, berättar Braskén.
“Priset betydde väldigt mycket för mig.”
Braskén är glad över att som omväxling kunna bidra till Finlands historieforskning, samtidigt som han redigerar ett specialnummer om antifascismens historia i Sydafrika. Han är ödmjukt tacksam över allt det stöd han har fått från hemlandet genom åren, trots att merparten av hans forskning kretsar kring internationella fenomen.
– Att motta Per Brahe-priset år 2020 trots utlandsforskning och -vistelse de senaste åren kändes otroligt fint. Priset betydde väldigt mycket för mig, avslutar Braskén.